En värdefull översikt som belyser komplexiteten i att förstå mikrobiomets betydelse vid kolik hos hästar. Flera olika faktorer påverkar sammansättningen och funktionen hos tarmmikrobiomet hos den enskilda hästen, och det kan förekomma stora variationer även mellan friska hästar. Foderstaten och miljön är kända för att ha stor betydelse, liksom exponering för läkemedel, särskilt antibiotika.
Kolik verkar särskilt ofta uppstå i samband med förändringar i foderstat, vätskebalans eller medicinering, vilka alla förväntas kunna påverka mikrobiomet.
Även om de publicerade studierna av mikrobiomet hos hästar med kolik ger en komplex bild är de flesta forskare överens om att den bakteriella mångfalden minskar och att förekomsten av Spirochaetes och Proteobacteria ökar, samtidigt som nivåerna av Prevotella och bakteriearter som producerar smörsyra (butyrat) minskar. Smörsyra är en viktig energikälla för cellerna i tarmen.
Detta tyder på att det kan vara möjligt att förebygga kolik eller minska effekterna av ett kolikanfall genom att påverka tarmmikrobiomet.
I detta sammanhang visade en mindre pilotstudie där ERME användes som fodertillskott att de hästar som fick tillskottet hade lägre nivåer av Spirochaetes samt högre nivåer av Ruminococcaceae och Prevotella. De hade även högre nivåer av butyrat i mag-tarmkanalen.
Alla dessa förändringar skulle kunna förväntas minska sannolikheten för ett kolikanfall. Detta väcker möjligheten att kolik i framtiden skulle kunna förebyggas eller behandlas genom fodertillskott som påverkar tarmmikrobiomet.
Originaldokumentet är på engelska
