Rosemary Waring undersöker hur förändringar i tävlingshästars foder påverkar deras tarmhälsa.
Denna artikel publicerades ursprungligen i Vet Times den 9 januari 2024.
Följande studie om fekalt pH hos hästar är en naturlig fortsättning på författarens breda forskningsintressen, som bland annat omfattar farmakogenetik, karcinogenicitet och studier av kroniska sjukdomar.
Fokuset på metabolomik och metagenomik vid Tharos och Ateria Health – särskilt när det gäller att identifiera hälsorelaterade förändringar i tarmmikrobiomet hos människor och djur – har haft direkt betydelse för utformningen och målsättningen med denna studie.
Forskargruppen ville undersöka hur förändringar i tävlingshästars foder, och särskilt ett patenterat enzymrikt maltextrakt under patentansökan, påverkade deras tarmhälsa.
Maltextraktet framställs från mältat korn och innehåller naturligt förekommande enzymer som alfa-amylas och beta-amylas, fruktanas, xylanas, cellulase, beta-glukanas och fytas. Forskargruppen använde icke-invasiva metoder för att mäta pH-värdet i hästarnas träck som en indikator på balansen i mikrobiomet i tarmen.
Studiens bakgrund
Syftet med forskningen var att undersöka effekten av det enzymrika maltextraktet på träckens pH-värde hos tävlingshästar.
Studien ansågs relevant eftersom tävlingshästars kolhydratrika foderstater ofta kan förvärra problem med tarmhälsan. En sådan foderstat kan gynna en ökning av mjölksyrabildande bakterier samtidigt som mängden kortkedjiga fettsyror (SCFA), som utgör en viktig del av hästens näringsförsörjning, minskar.
Ökningar av mjölksyra och ättiksyra kan leda till att pH-värdet sjunker i hästens grovtarm, vilket potentiellt kan leda till acidos.
Flera vetenskapliga publikationer har visat att träckens pH-värde kan användas som ett indirekt mått på tarmmikrobiomet. En balanserad mikrobiota är viktig för hästen och har direkt betydelse för dess allmänna hälsa och prestation.
Figur 1: Box-and-whisker-diagram som visar medelvärdet (linje), 25 och 75 percentilen (box) samt 5 och 95 percentilen (”whiskers”), med avvikande värden som individuella datapunkter, för träckens pH-värde hos 72 fullblodstävlingshästar som fick ett fodertillskott med enzymrikt maltextrakt. Signifikanta skillnader visas i jämförelserna (*** = p<0,0001, *** = p<0,001, ** = p<0,005).*
Metodik
Etiska överväganden och rekrytering av hästar
Forskargruppens engagemang för etisk forskning genomsyrade hela studien.
Eftersom datainsamlingen genomfördes med en icke-invasiv metod krävdes ingen särskild etisk granskning eller etiskt godkännande, vilket var förenligt med god praxis inom djurvälfärd.
Forskarna rekryterade 78 fullblodstävlingshästar från nio träningsanläggningar i Storbritannien, med målet att få en varierad och representativ studiepopulation.
Urvalet av hästar gjordes av tränarna själva. Varje tränare valde mellan 8 och 10 hästar utan särskilda urvalskriterier, vilket skapade en naturlig studiemiljö.
Datainsamling
Datainsamlingen var en central del av studien.
Forskarna använde en handhållen pH-mätare, HI-981030, som valdes för sin precision och användarvänlighet.
Träckens pH-värde mättes tre gånger från tre olika delar av färskt producerad träck för att säkerställa noggrannhet och jämnhet i mätningarna.
Forskarna hanterade avvikande mätvärden noggrant genom att kalibrera instrumentet dagligen och rengöra det mellan varje prov. Detta säkerställde tillförlitliga pH-mätningar, vilket var avgörande för studiens kvalitet.
Studieupplägg
Alla hästar fick EquiNectar, det enzymrika maltextraktet, blandat i sitt ordinarie foder i en dos på 150 ml två gånger dagligen.
Det var viktigt att hästarna fortsatte med sina normala utfodringsrutiner och vanliga dagliga rutiner, så att de observerade effekterna så långt som möjligt kunde kopplas till tillskottet av det enzymrika maltextraktet.
Hästarna fungerade i praktiken som sina egna kontrollgrupper. Detta baserades på tidigare pilotstudier som hade visat att träckens pH-värde förblev stabilt under sex veckor när foderstat och träningsupplägg var oförändrade.
Statistisk analys
Forskarna lade stor vikt vid att säkerställa att den statistiska analysen var robust och relevant.
Alla pH-värden presenterades som aritmetiska medelvärden med 95-procentiga konfidensintervall.
Indelningen av träckens pH-värde i kategorierna ”normalt”, ”subklinisk acidos” och ”svår acidos” var viktig för att kunna tolka resultaten ur ett kliniskt perspektiv.
Forskargruppen använde analys med blandade effekter (mixed-effects analysis) tillsammans med Greenhouse-Geisser-korrigering och Tukeys test för multipla jämförelser, vilket gav en robust statistisk utvärdering av resultaten.
Resultat
Träckens pH-värde – en indikator på tarmhälsa
Studiens mest betydelsefulla resultat var den tydliga ökningen av träckens pH-värde hos tävlingshästarna som fick det enzymrika maltextraktet, marknadsfört som EquiNectar.
Träckens pH-värde, som användes som ett indirekt mått på tarmhälsan, ökade från ett genomsnitt på 6,20 till 6,40 under fyra veckors tillskott av det enzymrika maltextraktet.
Denna förändring är intressant eftersom även relativt små förändringar i träckens pH-värde kan ha betydelse för balansen i tarmmikrobiomet och därmed potentiellt för hästens allmänna hälsa.
Statistisk signifikans
Den statistiska analysen visade tydliga resultat.
Ökningen av träckens pH-värde var inte bara statistiskt signifikant (p<0,0001) utan bedömdes även vara kliniskt relevant.
Forskarna noterade en tydlig ökning av andelen hästar med ett ”normalt” pH-värde – från 11 % vid studiens början till 55 % vid studiens slut.
Denna förändring är särskilt intressant eftersom ett normalt pH-värde i träcken kan vara en indikator på ett mer balanserat tarmmikrobiom, vilket är viktigt för tävlingshästens hälsa och prestation.
Praktisk betydelse
De flesta tävlingshästarna hade relativt surt träck-pH vid studiens början jämfört med hästar som betade gräs.
Tidigare forskning har dokumenterat ett pH-värde på 6,4–6,7 hos betande hästar, medan ett pH-värde mellan 6,0 och 6,4 karakteriseras som subklinisk acidos. pH-värden under 6,0 har förknippats med osmotisk diarré.
Trots att hästarnas vanliga kraftfoderstat inte förändrades utvecklade många av hästarna under studiens gång ett träck-pH som låg närmare det som observerats hos betande hästar.
Detta skedde under en relativt kort period med tillskott, och det är möjligt att ännu fler hästar skulle ha fått ett högre träck-pH om utfodringen hade fortsatt under en längre tid.
Ur ett praktiskt perspektiv tyder resultaten på att ett fodertillskott med enzymrikt maltextrakt kan påverka tarmmiljön hos högpresterande hästar.
Med tanke på de vanliga problem som kan vara förknippade med kolhydratrika foderstater hos tävlingshästar – exempelvis acidos i grovtarmen, viktminskning, nedsatt aptit, försämrat hull och försämrad muskeltonus, förändrat temperament och minskad jämnhet i prestationsförmågan – är möjligheten att påverka tarmmiljön genom ett enkelt tillskott till foderstaten ett intressant framsteg inom hästhållningen.
Figur 2: Box-and-whisker-diagram som visar medelvärdet (linje), 25 och 75 percentilen (box) samt 5 och 95 percentilen (”whiskers”), med avvikande värden som individuella datapunkter, för träckens pH-värde hos 72 fullblodstävlingshästar som fick ett fodertillskott med enzymrikt maltextrakt. Signifikanta skillnader visas i jämförelserna (*** = p<0,0001, *** = p<0,001, ** = p<0,005).*
Vidare betydelse
Resultatens betydelse sträcker sig långt utanför tävlingsbanan.
En annan faktor som kan bidra till försurning av innehållet i hästens tarm är intag av fruktaner från nytt gräs.
Fruktaner är svårnedbrytbara i tunntarmen och fermenteras i stället i grovtarmen. Detta kan förändra balansen i tarmmikrobiomet och skapa en surare miljö, bland annat genom ökad produktion av mjölksyra.
Detta är särskilt relevant för fritidshästar, som ofta släpps ut för att beta på nytt och näringsrikt gräs, eftersom denna process kan bidra till utveckling av kolit.
Denna forskning erbjuder en enkel metod för att övervaka surhetsgraden i tarmen och därmed få ytterligare information om hästens hälsa, både hos tävlingshästar och fritidshästar.
Metoden kan utgöra en grund för framtida forskning kring kostrelaterade interventioner och olika fodertillskott inom flera olika hästsportgrenar och potentiellt bidra till förbättrad hälsa och välfärd för hästar globalt.
Mätning av träckens pH-värde understryker betydelsen av tarmhälsa inom hästmedicin och öppnar nya möjligheter för icke-invasiv övervakning och hantering av hästars tarmhälsa.
Framtida perspektiv
Som forskare och direktör på Tharos är författaren mycket nöjd med resultaten.
De bekräftar inte bara forskargruppens arbetssätt inom området hästars hälsa, utan öppnar också dörren för ytterligare forskning och produktutveckling.
Även om studien fokuserade på tävlingshästar kan resultaten vara relevanta för hästar inom många olika discipliner.
Nästa steg är att undersöka långsiktiga effekter och bredare användningsområden.
Forskargruppen välkomnar samarbete med yrkesverksamma inom hästhälsa och veterinärer som har ett särskilt intresse för hur tarmhälsan påverkar hästars allmänna välbefinnande och prestation inom olika discipliner.
Intresseområden omfattar bland annat:
- optimering av mineral- och vitamintillförsel
- hur obehag till följd av dysbios kan påverka hästens rörelser
- förebyggande av skador genom förbättrad tarmhälsa
- hur negativt temperament och oönskade beteenden kan påverka träningsoptimering och tävlingsprestation
- luftvägssjukdomar
- ansträngningsutlösta lungblödningar (exercise-induced pulmonary haemorrhage)
- stereotypa beteenden såsom krubbitning, luftsnappning, vävning, boxvandring och liknande.
Avslutande tankar
Denna studie är en del av arbetet med att förbättra hästars hälsa genom vetenskaplig innovation.
Forskargruppen är fast besluten att fortsätta detta arbete och att säkerställa att produkter som det enzymrika maltextraktet inte bara ses som fodertillskott, utan som potentiella delar i ett helhetsbaserat arbete med hästens hälsa.
Författaren vill rikta ett tack till Mark Bowen för hans hjälp med dataanalys och veterinära råd, samt till Ben Nedas för att ha utvecklat studiens upplägg och metodik och kombinerat teknisk kompetens med vetenskaplig kunskap för att skapa den app som förbättrade datainsamlingen och analysen.
Författaren är även tacksam till Tim Jones för hans arbete med att rekrytera deltagarna, administrera studien och samla in prover.
Deras insatser har bidragit till att föra forskningen framåt och öka forskargruppens förståelse av hästars hälsa.
Skriven av Ben Nedas
