Introduktion
Det finns idag ett stort antal fodertillskott för hästar som påstår sig kunna stödja mikrobiomet i hästens grovtarm. Men hur effektiva är de egentligen?
Som tillverkare av EquiNectar anser vi att matsmältningsenzymer, och mer specifikt våra metoder för att tillföra matsmältningsenzymer, kan vara effektiva för att främja tillväxten av gynnsamma bakterier i tarmen och minska den relativa förekomsten av mindre gynnsamma bakterietyper. Vi är starkt engagerade i forskning och vetenskap kring tarmhälsa och gör inga påståenden som inte stöds av tillgänglig evidens.
Låt oss titta närmare på de viktigaste typerna av fodertillskott som används och vad den vetenskapliga litteraturen säger.
Probiotika för hästar
Probiotika är levande mikroorganismer som potentiellt kan ge en hälsofördel för värddjuret om de ges i tillräckliga mängder. De används ofta inom human- och veterinärmedicin eftersom de anses kunna ha positiva effekter på den allmänna hälsan och framför allt på mag-tarmfunktionen.
En studie med titeln "Probiotic Use in Horses – What is the Evidence for Their Clinical Efficacy?" behandlar användningen av probiotika hos hästar och drar slutsatsen att effekterna av probiotika fortfarande undersöks och att resultaten från hittills genomförda studier är motstridiga och osäkra (1).
Idén bakom probiotika uppstod när Elie Metchnikoff observerade att bulgarer som konsumerade stora mängder fermenterad mjölk verkade ha bättre hälsa. Han antog att det var de bakterier som var ansvariga för fermenteringen som låg bakom dessa positiva effekter och gav dem namnet Lactobacillus bulgaricus. De blev de första erkända probiotiska bakterierna. Sedan dess har tanken att probiotika kan ha positiva hälsoeffekter åter fått genomslag inom medicinen och blivit ett etablerat forskningsområde (1).
Hos hästar anses probiotika kunna verka genom flera olika mekanismer, bland annat genom att påverka immunförsvaret, producera antimikrobiella ämnen, inaktivera bakteriella toxiner och öka kolonisationsresistensen – det vill säga tarmens förmåga att motstå etablering av potentiellt skadliga mikroorganismer.
Kvalitetskontrollen av kommersiella probiotiska produkter för både människor och veterinärmedicinskt bruk är dock bristfällig. Informationen om vilka bakteriearter produkterna innehåller och hur många levande mikroorganismer de faktiskt innehåller är ofta felaktig i receptfria produkter (1).
Probiotika används i allt större utsträckning eftersom de generellt anses ha låg risk för allvarliga biverkningar, är enkla att administrera och relativt kostnadseffektiva. Det behövs dock mer forskning för att säkerställa deras effekt inom hästmedicin. Eftersom kvaliteten på receptfria probiotiska produkter kan variera, kan detta också påverka deras effekt (1).
Sammanfattningsvis anses probiotika generellt vara säkra och kan ha vissa positiva effekter, men det behövs mer forskning för att fullt ut förstå hur de påverkar hästar.
Prebiotika för hästar
Prebiotika är icke-nedbrytbara födoämnen som är avsedda att påverka hästen positivt genom att selektivt stimulera tillväxten och/eller aktiviteten hos en eller ett begränsat antal bakterier i tjocktarmen. De kan bidra till hälsan genom att främja populationen av gynnsamma mikroorganismer i tarmen och hämma potentiellt skadliga bakterier.
Hos hästar används prebiotika ofta för att stödja ett hälsosamt tarmmikrobiom, vilket är viktigt för matsmältning och näringsupptag. De kan vara av intresse för hästar med matsmältningsproblem, hästar som utsätts för stress eller hästar som behandlas med antibiotika – faktorer som alla kan påverka balansen mellan bakterierna i tarmen.
Vanliga typer av prebiotika i hästars foder är bland annat:
- Frukto-oligosackarider (FOS): Korta kedjor av fruktosmolekyler som inte bryts ned i tunntarmen och därför når grovtarmen, där de fermenteras av gynnsamma bakterier.
- Mannan-oligosackarider (MOS): Utvinns från jästcellväggar och anses kunna binda potentiellt skadliga bakterier i tarmen, vilket kan förhindra att de fäster vid tarmväggen och orsakar sjukdom.
- Inulin: En typ av löslig fiber som finns i många växter. Precis som FOS bryts inulin inte ned i tunntarmen utan fermenteras i grovtarmen, där det kan främja tillväxten av gynnsamma bakterier.
- Betaglukaner: Sockerarter som finns i cellväggarna hos bland annat bakterier, svampar, jäst, alger, lavar och växter som havre och korn. De anses kunna ha immunstimulerande egenskaper.
- Pektin: En typ av fiber som finns i frukt och grönsaker. Pektin fermenteras av tarmbakterier till kortkedjiga fettsyror, vilka fungerar som energikälla för cellerna i tarmväggen.
Rapporten "Effects of a Prebiotic Supplement (Jerusalem Artichoke Meal) on the Fecal Microbiota of Healthy Warmblood Horses in Training: A Longitudinal Study" ger vissa insikter i hur prebiotika kan påverka hästars matsmältning och tarmhälsa (2).
Enligt studien syftar prebiotika till att stimulera mikrobiotans metabolism i tjocktarmen. Forskarna observerade att det dominerande bakteriefylumet hos hästar var Firmicutes, följt av Bacteroidetes.
Utfodring med jordärtskocksmjöl (JAM), som är ett prebiotikum, minskade den relativa förekomsten av ett oklassificerat släkte inom familjen Lachnospiraceae i alla delar av tjocktarmen jämfört med placebo. Medlemmar av familjen Lachnospiraceae producerar huvudsakligen butyrat som en fermenteringsprodukt. Butyrat har flera hälsofrämjande effekter i tarmen, bland annat genom att stimulera tillväxten av epitelceller och förbättra barriärfunktionen. En minskning av denna bakteriefamilj skulle därför kunna få negativa konsekvenser för hälsan i hästens grovtarm.
Studien visade också att tillskott av jordärtskocksmjöl, som innehåller de prebiotiska ämnena frukto-oligosackarider och inulin, ökade den relativa förekomsten av det dominerande släktet Lactobacillus och minskade den relativa förekomsten av Streptococcus markant i magsäcken.
Denna förändring skulle kunna ha en negativ påverkan på magsäcken genom ökad bakteriell metabolism, bland annat produktion av kortkedjiga fettsyror (SCFA), och eventuellt ett sänkt pH-värde. Samtidigt ökade utfodring med jordärtskocksmjöl den bakteriella mångfalden i alla delar av matsmältningskanalen, vilket skulle kunna vara positivt för stabiliteten i mag-tarmkanalens mikrobiella samhälle.
Forskarna drog slutsatsen att även om tjocktarmen är det uttalade målet för prebiotiska interventioner, visade resultaten från denna studie en tydlig effekt även i den främre delen av mag-tarmkanalen.
Framtida studier bör undersöka användningen av prebiotika under olika biologiska och/eller miljömässiga stressförhållanden samt hos olika hästraser och åldersgrupper, för att bättre kunna beskriva hur prebiotika påverkar hästar under olika fysiologiska förhållanden.
Studien visade tydligt att prebiotika kan ha komplexa effekter som inte nödvändigtvis alla är positiva.
Matsmältningsenzymer för hästar
Matsmältningsenzymer är avgörande för att hästen ska kunna bryta ned och ta upp näringsämnen på ett effektivt sätt. De ansvarar för att bryta ned fodret till mindre beståndsdelar som kan absorberas av kroppen. Dessa enzymer produceras naturligt i kroppen, men olika faktorer som ålder, stress eller sjukdom kan påverka enzymproduktionen och därmed bidra till matsmältningsproblem. I sådana situationer kan tillskott av matsmältningsenzymer vara ett sätt att ge extra stöd.
De viktigaste matsmältningsenzymerna omfattar bland annat proteaser, som bryter ned protein, amylaser, som bryter ned kolhydrater, och lipaser, som bryter ned fett. Dessa enzymer verkar i olika delar av matsmältningskanalen och vid olika pH-nivåer för att säkerställa en effektiv nedbrytning av fodret.
En studie publicerad i Equine Veterinary Journal med titeln "Characterisation of the faecal metabolome and microbiome of Thoroughbred racehorses" visar att hästars tarmmikrobiom och metabolom påverkas betydligt av bland annat foder, motion och andra miljöfaktorer. Studien belyser också den potentiella rollen för matsmältningsenzymer när det gäller att påverka dessa effekter, även om ytterligare forskning behövs för att fullt ut förstå sambandet (3).
En annan studie, "Modulation of the equine microbiome by pasture and feed supplements: A metabolomics approach", publicerad i International Journal of Functional Nutrition and Metabolism, betonar också betydelsen av foder och fodertillskott för hur hästens tarmmikrobiom utvecklas (4). Studien antyder att fodertillskott, inklusive matsmältningsenzymer, kan påverka hästens tarmmikrobiom och metabolom på ett betydande sätt och därmed potentiellt bidra till en bättre matsmältning och ett förbättrat allmänt välbefinnande.
En tredje studie, "The Effect of Feeding Horses a High Fiber Diet With or Without Exogenous Fibrolytic Enzymes Supplementation on Nutrient Digestion, Blood Chemistry, Fecal Coliform Count, and In Vitro Fecal Fermentation", undersökte effekterna av en fiberrik diet med eller utan tillskott av exogena fiberbrytande enzymer på flera aspekter av hästars hälsa.
Studien visade att hästar som fick enzymtillskott hade ett högre intag av havrehalm och totalt näringsintag jämfört med kontrollgruppen. Dessutom ökade den totala smältbarheten av näringsämnen samt halten av totalt protein i blodet hos hästar som fick enzymtillskott jämfört med kontrollgruppen.
Ett lägre antal fekala koliforma bakterier uppmättes hos hästar som fick ett enzymtillskott bestående av cellulase och xylanas jämfört med kontrollgruppen.
Forskarna drog slutsatsen att tillskott av fiberbrytande enzymer i en dos på 10 ml per sto och dag förbättrade foderintag och näringsupptag utan att påverka stonas hälsa negativt.
Sammanfattning
Matsmältningsenzymer spelar en viktig roll för hästens matsmältning och allmänna hälsa. Tillskott av dessa enzymer kan därför vara fördelaktigt, särskilt för hästar vars matsmältningsfunktion är nedsatt eller som behöver extra stöd för att effektivt bryta ned och utnyttja näringsämnen.
Skriven av Ben Nedas
