Ursprungligen publicerad 5 maj 2023, uppdaterad 18 mars 2024
Introduktion
Jag heter Dr Rosemary Waring. Jag har under hela min yrkeskarriär arbetat som toxikolog med forskning och undervisning, samtidigt som jag har deltagit i internationella expertkommittéer som EFSA (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) och PRiF (Pesticide Residues in Food) i Storbritannien.
Toxikologer studerar bland annat varför celler skadas och dör, och jag har undersökt hur olika ämnen i vår omgivning interagerar med mänsklig vävnad. Jag har ett särskilt intresse för matsmältning och de kemiska ämnen som produceras av tarmmikrobiomet. När denna komplexa blandning av bakterier, virus och svampar hamnar i obalans kan olika potentiellt skadliga ämnen bildas, vilket kan leda till sjukdom eller försämrad funktion.
Vår forskning
Vårt ursprungliga arbete med att utveckla EquiNectar fokuserade på de metaboliter som bildas vid matsmältningen hos prestationshästar.
Vi upptäckte något intressant – hästar har relativt låga nivåer av ett enzym som kallas amylas, vilket bryter ner stärkelse. Om hästar får stora mängder stärkelse passerar en stor del vidare till grovtarmen, där den fermenteras av bakterier som kan vara mindre gynnsamma. Vi har kunnat identifiera några av de bakterier och toxiner som är involverade i denna process.
Därefter började vi undersöka hästar som utfodrades med en foderstat med låg stärkelsehalt och som till stor del levde på bete.
Liknande situationer som vid överutfodring med stärkelse kan uppstå när gräset växer snabbt eller innehåller särskilt mycket fruktaner, som är polymerer uppbyggda av fruktos. Tarmen kan då belastas med mer lättfermenterbara kolhydrater än den hinner hantera, och sammansättningen av bakterierna i grovtarmen kan försämras, i vissa fall betydligt.
Vi publicerade en vetenskaplig artikel efter en studie som vi genomförde tillsammans med Redwings Horse Sanctuary. Hästar som fick tillgång till vårgräs uppvisade betydande förändringar i sitt tarmmikrobiom. De hästar som fick EquiNectar uppvisade inte samma dramatiska förändringar i mikrobiomet.
Studien heter Modulation of the equine microbiome by pasture and feed supplements: A metabolomics approach.
Under de senaste veckorna har vi besvarat frågor från hästägare, där ett återkommande tema har varit:
”Varför blir min häst irriterad när den äter nytt gräs?”
För att försöka hitta svaret har jag gått igenom den vetenskapliga litteraturen och sammanställt en kort översikt över mina resultat.
Läs vår forskning
Vad vetenskapen visar
Vad är det som gör det nya gräset annorlunda?
Först behöver vi titta på vad det är i det nya gräset som gör det annorlunda.
Nytt gräs innehåller sockerarter som glukos, fruktos och sackaros, vilket gör att det smakar sött. Det innehåller också fruktaner, som är långa kedjor av fruktosmolekyler (Kagan 2022).
Gräs växer som snabbast när vädret är varmt och det finns gott om fukt – förhållanden som framför allt förekommer under våren och även hösten.
Båda dessa årstider kan ha kalla nätter, och fruktaner bidrar till att skydda växten mot stress orsakad av låga temperaturer samtidigt som de fungerar som en energikälla.
Flera studier har visat att fruktanhalten ofta är högre på eftermiddagen än tidigt på morgonen, efter att växten har använt en del av fruktanerna till sin ämnesomsättning under natten. Halterna kan dock fortfarande vara höga på morgonen efter frost (Weinert-Nelson et al. 2022, Kagan et al. 2020).
Effekter i tarmen
Fruktaner har utvecklats som ett sätt för gräs att skydda sig, men dessa ämnen bryts inte ner av hästens egna matsmältningsenzymer.
Efter intag hamnar de i större mängder i grovtarmen, där de bryts ner till fruktos – den grundläggande beståndsdelen – genom hjälp av bakterieenzymer.
Under denna fermenteringsprocess kan mindre gynnsamma bakterier öka, tarminnehållet blir surare och olika ämnen kan bildas. Detta kan påverka tarmväggens funktion och öka genomsläppligheten, vilket potentiellt kan göra det lättare för vissa ämnen att tas upp i blodet.
Effekter på ämnesomsättningen
Fruktos omvandlas normalt till glukos i kroppen, men plötsligt höga koncentrationer kan belasta denna process och leda till förhöjda nivåer av fruktos i blodet.
Det verkar inte finnas motsvarande forskning på hästar, men flera studier på råttor, möss och människor har visat att fruktos kan påverka ämnesomsättningen (Spagnuolo et al. 2020) och öka aptiten (Payant och Chee 2021).
Det skulle kunna innebära att hästar faktiskt äter ännu mer av det nya gräset – som de ofta föredrar eftersom det är sötare och mindre fiberrikt (Cameron et al. 2022).
Effekter på hjärnan
Fruktos kan även påverka hjärnan och har i vissa studier kopplats till ökad oro och beteendeförändringar, även om de exakta mekanismerna fortfarande inte är helt klarlagda (Tang et al. 2022, Payant och Chee 2021).
Lyckligtvis verkar effekterna vara begränsade. Kortvarigt intag av fruktos har exempelvis inte visat sig orsaka bestående skador, åtminstone inte i studier på råttor (D'Ambrosio et al. 2023).
I linje med dessa resultat visade en studie att nytt, grönt gräs med tillhörande fruktaner var en av flera faktorer som var förknippade med oönskat beteende och sämre prestation hos hästar, tillsammans med övervikt och tävlingsrelaterad stress (Buckley et al. 2013).
Förändringar i hästens temperament
Hästägare beskriver bland annat följande förändringar hos sina hästar:
- Ökad känslighet vid sadling och kring sadelgjorden
- Ökad oro
- Ökad irritation och grinighet
- Förändrat beteende i hagen, vilket kan visa sig som aggressivitet mot människor eller andra hästar
- Oförutsägbart beteende under ridning, exempelvis att hästen blir mer tittig, bockar, stegrar sig eller skenar
- Minskad framåtbjudning
- Tecken på obehag vid ridning
Möjliga orsaker till detta gräsrelaterade förändrade beteendemönster kan vara:
- Förändringar i tarmmikrobiomet, vilket kan påverka humör och beteende (Mach et al. 2020)
- Obehag
- Förhöjda nivåer av fruktos i blodet, vilket tillfälligt kan påverka hjärnans funktion
- Överutfodring – hästen får tillgång till en ny och smaklig energikälla och kan därför äta mer än den behöver. Tillsammans med övrigt kraftfoder och grovfoder är det lätt att hästen totalt får i sig betydligt mer energi än den behöver.
Möjliga lösningar
Begränsad betestid
Begränsa tillgången till det nya betet till tidig morgon och håll gräshöjden låg (Kagan 2022).
Det finns dock utmaningar med denna strategi. Gräsets sockerhalt kan variera kraftigt från timme till timme och från dag till dag beroende på väderförhållanden, sol, nederbörd och temperatur.
En ytterligare utmaning är att hästar som får begränsad betestid kan kompensera genom att äta betydligt mer per timme. Den totala mängden gräs som hästen konsumerar behöver därför inte minska särskilt mycket.
Begränsat gräsintag
En betesmunkorg kan begränsa hästens gräsintag, även om det kan vara frustrerande för hästen.
Hästar kan dock anpassa sig och helt enkelt äta mer effektivt under den tid de har tillgång till gräset.
Track-system
Så kallade track-system, där hästens bete styrs genom smalare stråk eller betesfållor, kan vara mycket effektiva.
Detta är vanligtvis endast möjligt på egen eller hyrd mark, eller på en anläggning som redan använder denna typ av betessystem.
Fodertillskott
EquiNectar innehåller fruktanas och är utvecklat för att bidra till nedbrytningen av fruktaner tidigare i matsmältningen. På så sätt kan mängden fruktaner som når grovtarmen potentiellt minska.
Kunder som använder EquiNectar rapporterar ofta förbättringar i humör, temperament och beteende under ridning.
Kan EquiNectar vara användbart för min häst?
Om du märker någon av dessa gräsrelaterade beteendeförändringar hos din häst kan det vara värt att prova EquiNectar.
Vi hjälper alltid till att anpassa hästens foderstat för att ta hänsyn till den extra energi som hästen kan få i sig när den får tillgång till nytt gräs.
EquiNectar är utvecklat för att stödja ett balanserat tarmmikrobiom och ett effektivt näringsupptag.
Referenser
- Buckley P et al Equine Vet Journal 45(1): 9-14 2013
- Cameron A et al J Equine Vet Sci 110: 103745 2022 03
- D'Ambrosio C et al Nutrients 15(2): 2023 Jan 16
- Kagan IA J Equine Vet Sci 110: 103866 2022 03
- Kagan IA et al J Equine Vet Sci 84: 102858 2020 01
- Mach N et al Scientific Reports 10(1): 8311 2020 05 20
- Payant MA and Chee MJ Neuroscience and Biobehavioral Reviews 128: 346-357 2021 09
- Spagnuolo MS et al Molecular Neurobiology 60(2): 1004-1020 2023 Feb
- Tang CF et al Nutrients 14(9) 2022 Apr 29
- Weinert-Nelson JR et al J Equine Vet Sci 110:103836 2022 03
Originaltexten skriven av Eleni Makraki
